Sociala konstruktioner teori
detta finns dock en viss variation där olika tänkare och forskare har lite olika ontologiska positioner dvs. Det är vidare oklart ifall författare till analyser av "sociala konstruktioner" någonsin använder frasen i den mening som Pinker lägger i den. På så sätt reducerar detta perspektiv all kunskap och verklighet mot enbart en produkt av människors sociala interaktioner och tolkningar, och förnekar därmed en objektiv verklighet.
Denna följer av den relativistiska ontologin och menar att eftersom världen är socialt konstruerad så kan vi inte få insikt om världen utan att själva också tolka den. Socialkonstruktivism betraktar samhället som i någon mån kontinuerligt socialt konstruerat av människor inom samspel med varandra. Socialkonstruktivism är en koncept som säger att samhället och våra uppfattningar om världen skapas i samspel med andra människor.
Socialkonstruktivism är till stor del en kunskapsteoretiskt eller epistemologiskt perspektiv där man menar att kunskap är något som skapas - i sociala sammanhang - snarare än något som upptäcks på ett objektivt sätt. Olika författare har egna uppfattningar om vad likt utmärker en "social konstruktion", men icke desto mindre kan vi med Gross och Levitt sammanföra flertalet uppfattningar i två läger: "stark" och "svag" socialkonstruktivism.
Alla påverkas av sociala konstruktioner och alla är med och skapar den sociala verkligheten. Kritiken mot den starka sociala konstruktivismen betraktar den som en form eller gestalt av solipsism , vilket är en filosofisk teori som menar att den enda säkra kunskapen är ens egen existens och kännedom, och att all annan kunskap om världen är osäker. Det är ett perspektiv inom samhällsvetenskapen som handlar om hur vi människor skapar och tolkar vår förståelse av samhället och världen omkring oss.
Samtidigt finns detta kritiker av socialkonstruktivism som menar att detta här perspektivet leder till en överdriven betoning av sociala faktorer och en försummelse från biologiska och naturliga faktorer i vår medvetande av världen. Enligt socialkonstruktivismen är våra uppfattningar om till exempel kön , ras samt samhälle resultatet av vår interaktion med andra människor och vår sociala miljö.
Socialkonstruktivism samt socialkonstruktionism är närbesläktade men något olika traditioner att se på kunskap. Man kan trots detta hitta likheter och en gemensam bas för ontologi vad består samhället och världen av? Även observatörer eller forskare påverkas från sociala konstruktioner, vilket innebär att objektiva analyser är omöjliga eftersom det inte går för att "ställa sig utanför" sociala fenomen. Vidare menar socialkonstruktivister att verklighet er varierar mellan olika miljöer och grupper, det vill säga för att de är lokala och specifika.
Judith Butler - en introduktion till sociala konstruktioner
Socialkonstruktivismen är ett perspektiv inom samhällsvetenskapen som äger sitt fokus på hur kunskap skapas kunskapsteori , vad som finns i världen ontologi och hur vi kan veta saker epistemologi. Det här perspektivet avvisar idén om för att det finns en objektiv sanning eller verklighet som existerar oberoende av vår uppfattning från den. Gross och Levitt använder begreppet social konstruktion i ett angrepp på naturvetenskapens sannings- och kunskapsanspråk, enligt resonemanget: A Naturvetenskapen äger tillkommit i en viss samhällssituation, B Naturvetenskapen är inte allmängiltig för att den tillkommit i en viss samhällssituation, utan naturvetenskapens påverkan är sociala konstruktioner, C Naturvetenskapens anspråk vid att dess resultat är allmängiltiga är cirkulära och därför ogiltiga för att de hänvisar till de sätt naturvetenskapen arbetar på, liksom är samhällsbestämda.
Kritikerna menar också att socialkonstruktivismen kan leda till en relativistisk syn vid sanningen och att det inte finns någon objektiv verklighet utan allt är socialt konstruerat. Socialkonstruktivism är en bred samhällsvetenskaplig tradition såsom innehåller en rad olika grenar. Denna medvetande använder hon sedan för att tolka sin omgivning och agera utifrån tolkningen. Essentialistisk realism är ett exempel på ett sådant perspektiv som argumenterar för att det finns fasta och objektiva kärnor av saker och domstol i världen som definierar vad något verkligen är.
Essentialistisk realism ifrågasätter därmed socialkonstruktivismens koncept om att allt är socialt konstruerat samt menar att det finns en objektiv verklighet som kan upptäckas och förstås genom vetenskapliga metoder. De menar båda att kunskap existerar socialt och kulturellt konstruerad. Generellt så avvisar socialkonstruktivismen tanken på en objektiv verklighet såsom existerar utanför vår förståelse av den.
liksom kontrast mot socialkonstruktivism ställs perspektiv som beskriver verkligheten som intrinsikalt det vill säga primär och inre och objektivt existerande, oberoende från vår förståelse av den. Enklast kan sägas att de kräver människors handlande för för att kunna finnas, men har en verkan liksom är allmänt vedertagen. Exempel omfattar pengar, nationalitet, hedersutmärkelser och Förenta staternas statschefsämbete.
Hacking debatterar för att de inte ska omtalas vid det sättet. Vi lär oss av varandra att förstå världen vi lever i, ej tvärtom. Istället menar socialkonstruktivism som vetenskaplig teori att kunskap skapas i sociala sammanhang tillsammans med den förståelse det givit oss av verkligheten, snarare än att den upptäcks på en objektivt sätt utan någon förförståelse. Människors begreppsvärld ses ofta som grundläggande för dessa processer av mer lingvistiskt inspirerade socialkonstruktivister.
Dessa domstol är ontologiskt subjektiva men påståenden om dem är epistemologiskt objektiva. På samma sätt hävdar kritiker av stark socialkonstruktivism att detta perspektiv leder till en subjektiv och relativistisk ögonkontakt på verkligheten, där allt enbart är enstaka social konstruktion och där det inte finns någon objektiv verklighet oberoende av vår medvetande av den. Om dessa ting ska benämnas "sociala konstruktioner" eller inte, är omdiskuterat.
detta innebär att våra erfarenheter och sociala kontext påverkar hur vi ser på världen samt agerar utifrån vår förståelse. Verkligheten är ej något som redan finns för att upptäckas, utan snarare något som skapas eller konstrueras. Kärnan av resonemanget är att ljusets hastighet och temperaturen på solens yta är sociala konstruktioner, det ska inte enligt Gross samt Levitt vara något mer speciellt med ljusets hastighet än att det är en rådande idé inom naturvetenskapen, att det dels finns något ljus och att detta har enstaka viss hastighet.
Sociala konstruktioner skärskådade
Istället på grund av att tro på en objektiv sanning såsom är oberoende av vår uppfattning, menar socialkonstruktivismen att vår kunskap och förståelse skapas genom samspel med andra människor och vår sociala miljö. En vanlig kunskapsteoretisk ståndpunkt inom socialkonstruktivismen är interpretivism eller antipositivism.
Lingvisten Steven Pinker skriver inom Ett oskrivet blad att: "vissa kategorier existerar verkligen sociala konstruktioner: de finns endast till att folk utan invändningar beter sig såsom om de fanns. Både Hacking och Pinker är överens om att den typ från ting som avses här kan beskrivas vilket delar av vad John Searle kallar "social verklighet". De som konstruerar världen är sociala aktörer som reflekterar och tolkar världen utifrån sin sociala, kulturella eller politiska förståelse.