Kollektivtrafik på landsbygden
Samordning av landsbygdens kollektivtrafik
Välj valfritt filter och klicka på applicera på grund av att se resultaten. Finns det rent från anledning att omdefiniera kollektivtrafikens roll till resultat av svagheter i det nuvarande upplägget, effekter av Coronapandemin, teknikutvecklingen, nya typer av mobilitetstjänster, förändrade förväntningar från medborgarna eller något annat? Vad skulle kunna få landsbygdsinvånare att dela privata fordon, samåka och över lag nyttja en ny typ av kollektivtrafik som utöver bussar och tåg även inkluderar andra typer av mobilitetstjänster?
Är det i så fall möjligt att erbjuda sådana incitament på en transparent, rättvist och ekonomiskt hållbart sätt? inom syfte att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på ruralt område och därigenom bidrar till förbättrad tillgänglighet samt minskad klimatpåverkan ämnar det här projektet analysera två frågeställningar som inom KollaKoll-projektet identifierats likt centrala barriärer för en accelererad utveckling, dock inte adresserat.
Innebär de att kollektivtrafikmyndigheter bara får ägna sig åt att upphandla fordon för kollektivtrafik, tåg, spårvagnar och färjor, eller kan kollektivtrafiken utvidgas till att även omfatta en samåkningstjänst? Kollektivtrafik och samåkning på landsbygden Kollektivtrafik samt samåkning på landsbygden. Vilka lagar, regler samt styrdokument är det som sätter ramarna på grund av kollektivtrafiken?
Skiljer sig uppdragsbeskrivningen redan åt mellan stad och landsbygd? Jag förstår.
Kollektivtrafik i landsbygden
Finns det några typer av policyförändringar som kan skapa incitament liksom leder till ökad spridning och beständig användning? Om förändringar behövs, vem kan skriva angående reglerna och vad behövs för att således ska bli fallet? På k2centrum. Den andrar frågeställningen handlar om vad som krävs till att en integrerad kollektivtrafikoch samåkningstjänst ska uppfattas som ett reellt alternativ av boende vid landsbygden, appellera användning och faktiskt påverka resebeteenden.
Framtidens mobilitet. Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd KollaKoll har under de tre senaste åren undersökt om större samverkan mellan kollektivtrafik och samåkning har potential att skapa förbättrad möjligheter för fler att resa på ruralt område genom fyra piloter: DalMaaS, KomILand, Hämta samt Mobilsamåkning i Broddetorp. Det bidrar även mot koordinationsproblem och otydlighet gentemot privata aktörer samt medborgare, vilket i förlängningen leder till ett långsam och konfliktfylld utveckling.
Hoppa till huvudinnehåll. Utifrån ett offentligt perspektiv leder osäkerhet kring den här typen av rättsliga frågor mot att såväl kollektivtrafikmyndigheter som kommunalförbund och kommuner har svårt att avgöra vem som borde göra vad och vilka samarbeten de förmå ingå i på såväl kort som utdragen sikt. Den första frågeställningen handlar om vilket kollektivtrafik är och vad en kollektivtrafikmyndighet följaktligen bör och får göra i relation mot samåkningstjänster.