Hur stort är sca
Samtidigt försöker man gallra bort skadade eller sjuka träd, och grova träd med dålig standard så kallade vargar. Gallringen ger också tillfälle att reglera trädslagsblandningen. Låggallring ger också handlingsfrihet för den fortsatta skötseln och den bästa virkeskvaliteten i slutavverkningsbeståndet. Fördelen är en lägre gallringskostnad, framför allt vid förstagallringen. Det finns också en mängd andra benämningar på gallringsformerna, ibland med företagsnamnet, ibland med positiva mening som "kvalitet".
Det beror på att uttaget blir hårdare i de klenare diameterklasserna var felen är vanligast. Därför är det fara att bra huvudstammar gallras ut med denna gallringsmetod. Uttaget görs i de diameterklasser var huvudstammarna finns. Här följer Skogforsks definition:. Tanken är att grövre träd med grov kvist gallras ut till förmån för träd inom mellanregistret, med bättre kvalitet. Gallringsformen ger även lägre volymproduktion, ökar behovet av extra gallringsingrepp och leder till längre omloppstider.
Vid låggallring gynnas de grövre träden genom att dem klenare tas bort. Självgallringen av klenare samt undertryckta träd blir också högre efter höggallring jämfört med andra gallringsformer. Den gynnar volymtillväxten och motståndskraften mot snö- och vindskador. Normalt behöver du bara gallra två gånger ifall beståndet är välröjt och slutavverkningen kan göras vid en lägre ålder. Se till för att alltid lämna tillräckligt med löv.
Det betyder att klenare träd plockas ut medan grövre träd lämnas kvar.
Ibland marknadsförs en form av likformig gallring under namnet "kvalitetsgallring". Metoden innebär främst gallring bland de grövre träden. Höggallring fanns i princip förbjuden i skogsvårdslagen fram mot , då gallringsformen släpptes fri. Försök tillsammans med "kvalitetsgallring" visar att många klenare träd, tillsammans med i sig goda kvalitetsegenskaper, inte utvecklas särskilt bra.
hur stort är sverige
De växt som står kvar får en snabb diameterutveckling. Det är vid låggallring som man äger möjlighet att öka andelen felfria träd inom beståndet. Det betyder också att du tar ut många stammar. Gallringsstyrkan är ett mått på hur stor andel av beståndets grundyta, volym eller stamantal som tagits ut nära gallring. Det finns olika sätt att definiera gallringskvoten. Risken för avverkningsskador är som högst vid höggallring.
Det ger färre huvudstammar inom beståndet, framför allt vid upprepad höggallring. inom praktiken är det dock svårt att hitta träden med fel och skador vid maskinell gallring, och ännu svårare att bedöma vilka träd som har grova kvistar. I förstagallringsbestånden blir gallringsreaktionen ungefär lika oberoende av gallringskvot. Likformig gallring innebär att uttaget i stort sett är lika stort i alla kronskikt.
Låggallring är en bra och väl testad gallringsmetod som fungerar i all gallring. Oavsett namn bygger de på någon av huvudprinciperna. Den kan praktiseras i väl röjda bestånd mindre än stammar per hektar , medan stamrika bestånd måste låggallras. När en gallring ska utföras pratar man ofta om gallringsform.
Hur ska jag gallra?
Idag finns tre huvudsakliga gallringsformer: låggallring, likformig gallring och höggallring. Vid likformig gallring blir medelstammens diameter större än vid låggallring, vilket ger lägre kostnader och högre intäkter vid förstagallringen. Gallringsformen beskriver hur uttaget ser ut i förhållande mot trädens diameterfördelning. Trädgrovleken är i sig ett viktig kvalitetsfaktor. Höggallring har en rad nackdelar.
Den vanligaste gallringsformen är så kallad låggallring. Det ökar också risken för snö- samt vindskador betydligt. Den är förhållandet mellan dem utgallrade trädens medeldiameter och medeldiametern hos dem kvarstående träden. Låggallring ger lägre intäkter än andra gallringsformer vid förstagallringen, men högre inkomster vid senare gallringar och framför allt nära slutavverkning. Gallringsformen kan delvis beskrivas med den så kallade gallringskvoten.