Egoist varför blir man de
han formulerar den som "den doktrin som utför gällande att allting som en agent utför intentionalt gör denne åtminstone med förväntningen för att därmed realisera ett av sina egeninriktade mål". Psykologisk egoism är den psykologiska och filosofiska teorin om att människors handlingar ytterst styrs av egoism [ förtydliga ] ; oss bryr oss om andra människor endast vid grund av att deras välfärd gynnar oss själva i någon mening.
Kategorier : Psykologi Egoism. Den andra uppfattningen lägger ingen vikt vid vilka personers viljeattityder är, utan fokuserar snarare på objektiva tillstånd hos personen inom fråga som är värdefulla oberoende av vad han eller hon faktiskt vill, exempelvis insikt och dygdighet. Hedonism kan exempelvis vara preferensbaserad om den identifierar njutning med vad agenten faktiskt vill, och tillståndsbaserad om den fullfölja gällande att njutning är oberoende av detta.
Se även [ redigera redigera wikitext ].
Exploring Egoism: What It Is and What It Means
Det finns två huvudsakliga uppfattningar om vad "egenintresse" är. Verktyg Verktyg. på grund av det tredje finns det kritiker som menar att psykologisk egoism visserligen är förenligt tillsammans vår vardagliga erfarenhet av mänskligt beteende, dock att det ger en för enkel bild; det finns enligt denna kritik även icke-egoistiska drivkrafter till vårt beteende. På andra uppdrag. Artikel Diskussion. Om den psykologiska egoismen existerar korrekt betyder det att genuint altruistiska handlingar är omöjliga, likväl handlingar som motiveras från enbart plikt.
Egoismens psykologi
Dolda kategorier: föremål eller textstycken som behöver förtydligas Artiklar som behöver förtydligas-samtliga. Marc Mercer har gjort en distinktion mellan stark- och svag psykologisk egoism. Teorin existerar ett vanligt axiom hos moderna ekonomer. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Formulering från teorin [ redigera redigera wikitext ]. Noter [ redigera redigera wikitext ]. Den psykologiska egoismen har omfamnats av flera sociobiologer såsom Richard Alexander, E.
Wilson och Pierre van den Berghe. Kritiken mot teorin faller inom tre huvudsakliga kategorier. Källor [ redigera redigera wikitext ]. För det andra har vissa menat att den motsägs av vår vardagliga erfarenhet av människan. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Man bör skilja mellan psykologisk samt etisk egoism då den senare behandlar vilket som bör vara fallet och den förra vad som är fallet. Man kan kalla dessa olika uppfattningar för preferens- respektive tillståndsbaserade.
Den första fokuserar på tillfredsställandet av ens egna viljeattityder , det vill säga, för att handla egenintresserat är att handla med målet avsiktligt eller oavsiktligt att genomföra sin personlig vilja. För det första har påståenden framförts om att teorin inte är någon teori över huvud taget. För att definiera teorin krävs det en förklaring av de detaljerad begreppen "egoism" och "egenintresse".