Naturligt urval och evolutionsteori
Egenskaperna ger dem en fördel när det gäller att överleva tills de är könsmogna, för att få avkomma och ge sin avkomma förbättrad förutsättningar i livet. Där verkar det naturliga urvalet genom att välja bort varianter vilket skiljer sig från genomsnittet, och arten förblir oförändrad. Naturligt urval innebär att individer tillsammans egenskaper som gör att de är anpassade till den aktuella miljön oftare överlever samt kan fortplanta sig, vilket gör att dessa egenskaper tenderar att vara de som sprider sig till kommande generationer.
Han menar för att det finns en liknande process i naturen som ger vissa individer bättre möjligheter för att föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Hos däggdjur är det nästan undantagslöst honan som investerar mest i avkomman men hos många fiskar, amfibier och fåglar är detta hanarna som tar hand om äggen samt ungarna, därför är det då han liksom investerar mest i avkomman. Hos arter var både hona och hane tar lika stort eller lika litet ansvar för ungarna existerar det ändå honan som gjort den största investeringen eftersom det är kostsammare att producera ägg än spermier.
Individer av det kön som inte är begränsande kan få avkommor med flera olika partners under samma parningssäsong.
Evolutionens mekanismer
En individ som överlever inom hundratals eller tusentals år är ändå ett evolutionär återvändsgränd om den inte får någon avkomma. Det kön som investerar mest inom avkomman kommer att vara den begränsande faktorn för hur många avkommor som produceras inom populationen. Ett träd kan till exempel erhålla en fördel av att växa snabbt samt högt om det växer ihop med andra träd, eftersom det då kan få mer solljus. Därför kan man genom en grov generalisering prata om honligt val och hanlig konkurrens.
Grunden för det naturliga urvalet existerar att alla individer av en art ej är lika. Honor kan få många fördelar av att välja rätt partner. En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel från nästa generations samlade genpool som utgörs från individens egna gener. Eller då en hona som väljer en hane med specifika en egenskap eller ett kännetecken kommer att få söner som liknar honom och döttrar som gillar hanar som liknar honom, enligt teorierna om goda gener engelska: good genes och sexiga söner engelska: sexy sons.
Generna bakom de beteenden och fysiska attribut som leder till ökad reproduktionsframgång kommer därför att öka i andel över generationerna. Det naturliga urvalet sammanfattas ofta med frasen "de bäst anpassades överlevnad"; en fras myntad av Herbert Spencer och som Darwin accepterade efter mycket tvekan.
Charles Darwin – Wikipedia
Därför anses anisogami vara den ultimata orsaken till att sexuell selektion uppkommit. Detta kön oftast hanen har även en mycket högre livstidsreproduktionspotential. I en miljö som är glest beväxt och fattig på näring kan detta å andra sidan vara en fördel för att växa långsamt för att spara näringen mot att bilda frön. Detta kan resultera inom skenande selektion engelska: fisherian runaway selection [ 1 ] eftersom selektionen lätt blir riktad.
Det naturliga urvalet är en delprocess inom evolutionen. Charles Darwin , Thomas Henry Huxley och Alfred Russell Wallace , som forskade fram olika sätt av arternas utveckling, lade alla fram mycket likartade teorier om detta naturliga urvalet som förklaring till de observerade skillnaderna mellan olika arter. Det begränsande könet är därför det kön som i inledande hand väljer partner. Intrasexuell selektion hanar emellan kan alltså pågå helt utan att honorna har några sexuella preferenser.
Sexuell selektion är en mekanism som beror av för att det finns skillnader mellan individer av identisk kön i en population vad gäller karaktärer som påverkar parningsframgång. Detta resulterar i för att de olika individerna i en population får olika många avkommor. Det är dock enstaka mindre lyckad beskrivning eftersom det naturliga urvalet dessutom handlar om att överlevnaden leder fram till en framgångsrik fortplantning.
Ofta kan sexuell selektion förklara sexuell dimorfism hos arter var både hanar och honor lever under identisk naturliga selektionstryck , det vill säga förklara varför hanar och honor ser olika ut eller beter sig olika trots att dem lever i samma miljö och nyttjar identisk resurser. I en stabil miljö där urvalet fått verka tillräckligt länge når artens evolution ett jämviktsläge. Den sexuella selektionen har sin grund i att de olika könen investerar olika mycket tid och resurser i sin avkomma.
Vissa individer har egenskaper som utför dem bättre anpassade till den miljö dem lever i. Hanarna använder oftast sin storlek och sina vapen först och främst på grund av att etablera en rangordning. Han kallade denna process det naturliga urvalet för att skilja det från det uppfödarens urval av avelsdjur. Indirekta fördelar visar sig då en hona som väljer en livskraftig hane med god gener har större chanser att få livskraftig avkomma.
Sexuell selektion förklarar på så vis både invecklade parningsbeteenden och fysiska attribut vilket vid ett första ögonkast kan verka kostsamma eller onödiga. Ju mindre tid en individ investerar i sin avkomma med en partner, desto fler avkommor kan den få tillsammans andra partner. Dessa individer har därför enstaka större chans att föra vidare sina arvsanlag till kommande generationer. Efterhand kommer då andelen av de gynnsamma arvsanlagen att öka.
Naturligt urval kan verka både konserverande och förändrande. De har olika arvsanlag som ger dem olika egenskaper. Vad som är ett gynnsamt arvsanlag beror på situationen. Sexuell selektion existerar den delmängd av den naturliga selektionen liksom berör reproduktionsframgång.