Skuldsatta sverige
ifrån våren , när bolåneräntorna började stiga, föll bostadspriserna tillbaka, vilket innebar en nedgång från lånetillväxten. Dessutom är hushållens räntekänslighet större inom Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB. Skillnaderna i skuldsättning bland EU-länderna har olika förklaringar. De genomsnittliga låneskulderna har räknats fram per invånare per capita.
Spanska hushåll hade däremot vid utgången från ett lägre låntagande per capita än EU-snittet. I Danmark var skulden 58 euro per person i november , som omräknat inom svenska kronor blir kronor. Det kan förvisso poängteras att internationella jämförelser av detta stöt inte ger hela sanningen. Demografin skiljer sig dock inte jättemycket mellan EU-länderna. Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis åringar, som hör till dem mest skuldsatta, säger Johannes Holmberg.
Siffrorna avser hushållens totala skulder i monetära finansinstitut MFI , det vill säga exempelvis lån hos banker, bostadsinstitut och finansbolag.
Kakor på scb.se
Svenska hushåll är högt skuldsatta jämfört tillsammans många andra länder. Luxemburg sticker ut tillsammans klart högst lån per invånare, men eftersom landet är så pass litet bör jämförelsen mot övriga EU göras med försiktighet. inom Sverige och Danmark har en större andel av befolkningen bolån än i exempelvis Tyskland och Italien. Nu har situationen förändrats, samt för första gången sedan den ekonomiska krisen på talet viker den svenska skuldkvoten neråt.
I många länder i framförallt Syd- samt Östeuropa finns samtidigt en tradition där man finansierar boendet på annat sätt än genom lån, säger Johannes Holmberg. Det innebär kraftigt ökade räntekostnader för hushållen när Riksbankens styrränta och bolåneräntorna höjs snabbt. Under , inom samband med att antalet bostadsaffärer stannade från och priserna föll, sjönk skuldkvoten i landet, säger Johannes Holmberg.
Källa: SCB. I den här analysen har vi tagit hänsyn mot befolkningens storlek.
Svenskarnas skulder skenar – särskilt hos den här gruppen
De låga räntorna har samtidigt gjort det billigt att låna. Att skulderna är höga behöver inte artikel ett problem. Men svenskarnas ekonomi har detta senaste året påverkats negativt av stigande räntor, då andelen med rörliga lån är upphöjd. Hur många som bor urbant och andelen som äger sitt boende påverkar hur flera som har lån och storleken på dessa. Hushållens kraftiga kostnadsökningar har dämpat låneaptiten betydligt och lånetillväxten har mer än halverats vid ett år.
På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och på grund av mätning så att vi vet hur den används. Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan lånesituationen i Sverige och övriga EU-länder. beneath växte lånen långsammare än inkomsterna, vilket innebar att den så kallade skuldkvoten vek neråt. Inom EU har endast Luxemburg och land högre lån per invånare. I takt tillsammans med att bostadspriserna ökat kraftigt, har lånen gjort detsamma.
Den viktigaste förklaringen till skillnaden mellan hushållens skuldsättning i länderna är andelen liksom har bolån. Över hälften av hushållens lån i MFI hade vid utgången av rörlig ränta. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse. I skuldrankningen precis efter Sverige kommer Nederländerna, som existerar det fjärde landet med skulder över 30 euro per invånare. För svensk del steg bostadspriserna kraftigt under pandemin och när fler arbetade hemifrån.
Det var första gången sedan talskrisen som skuldkvoten i Sverige sjönk flera kvartal i rad. Men Sverige ligger kvar på tredje plats bland de länder likt har högst skuldsättning per invånare i EU. Den största delen av de svenska hushållens skulder består av bostadslån. De svenska hushållens låneskulder låg då på 42 euro per invånare. Demografiska faktorer, som till exempel befolkningens sammansättning, påverkar också jämförelsen mellan länder.
beneath flera decennier har svenska hushåll ökat sin skuldsättning eftersom det har varit relativt enkelt att få lån. Situationen gav en ökning av låneskulderna per invånare.
detta motsvarar svenska kronor. Gemensamt för Danmark samt Nederländerna är att bostadspriserna steg kraftigt beneath talets första decennium, vilket resulterade i kraftiga prisfall under åren runt finanskrisen inom sviterna av finanskrisen föll bostadspriserna kraftigt även i Spanien, mycket på grund av för att ett intensivt byggande hade skapat ett stort utbud av nyproducerade bostäder.