Vad bestämdes i riksdagen i västerås
Närvarade gjorde 20 medlemmar av riksrådet där biskoparna och electi ingick , kapitelherrar från bland annat Uppsala och Växjö, friborne frälsemän 42 från Västergötland , åtminstone 34 borgare , 14 bergsmän och över bönder varav endast två från Dalarna. Av de närvarande kom alla från det egentliga Sverige, ingen kom från Finland. Mötet [ redigera redigera wikitext ]. Man får endast veta att vart stånd för sig haft överläggningar, vilket ledde till att de tre världsliga stånden uppsatte var sitt förslag.
Efter propositionen inleddes förhandlingar om dess innehåll. Riksdagen inleddes med Gustav Vasas proposition, meddelad av Laurentius Andreæ. Därefter fick kungen och rådet försöka att ur de olika förslagen få fram ett riksdagsbeslut som kunde underskrivas av alla ständerna. inom själva riksdagsprotokollen finner man ingenting om förhandlingarnas gång. Propositionen började med en historisk beskrivning om relationen mellan kung och folk, samt fortsatte med slutsatser om vilka problem liksom förelåg i riket.
Riksdagen , även kallad Västerås riksdag hölls i Västerås 16 — 18 juni och är känd som "reformationsriksdagen", eller genom riksdagens beslut Västerås recess , då Gustav Vasa berövade kyrkan dess inflytande och banden med kyrkan i Rom klipptes av. Verktyg Verktyg. Kung Gustav kallade mot riksdag Helga trefaldighetssöndag i Västerås. Noter [ redigera redigera wikitext ]. Hur Svenska församlings teologi skulle utformas fortfor dock vara ett stridsfråga långt efter riksdagen, fram till Uppsala möte Vid sidan av riksdagsbeslutet utfärdade kungen Västerås ordinantia , en förordning.
Kapitelsalens grundstenar
På andra projekt. Den huvudsakliga källan till riksdagen ifråga är den kontroversiella Peder Svarts krönika. Västerås riksdag hölls på slottet och i konventsalen i det dåvarande dominikanerklostret på Munkholmen.
Detta förblev länge därefter bruk nära riksmötena. För andra betydelser, se Västerås riksdag olika betydelser. Kallelsen [ redigera redigera wikitext ]. Riksdagen kan ses som det egentliga startskottet för reformationen i Sverige , samt därmed som lutherdomens införande. Bönderna och borgarna ska ha fört oväsen för att erhålla behålla sin kung, och ridderskapet från Västergötland, ledda av Ture Jönsson Tre Rosor , ha varit de sista att vilja ge efter för kraven.
Mötets beslut [ redigera redigera wikitext ].
Besluten som förändrade Sverige
Innehåll flytta till sidofältet dölj. Resultatet från riksdagen, Västerås recess , var att församlings ekonomiska och militära maktställning bröts, och den väldiga kyrkoreduktionen, som på ett avgörande sätt stärkte kronans resurser, inleddes. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Riksdagen skulle först äga hållits i Söderköping , vilket omöjliggjordes från dalaupproren. Beslutet att sammankalla till riksdag föranleddes av oroligheter i Dalarna.
Läst 1 oktober Kategorier : i Sverige Sverige beneath vasatiden Sveriges politiska historia Västerås historia Sveriges ståndsriksdag Kristendomsåret Riksdagen Hur dessa förhandlingar gick till är en kontroversiell fråga, eftersom den huvudsakliga källan är Peder Svart vars tillförlitlighet är ifrågasatt och vars krönika därför måste tolkas. Enligt Peder Svart var Hans Brask huvudtalare. Kallelsen utgick till rikets råd och menige adeln, två män från varenda köpstad en borgmästare och en rådman , fem till sex bönder per lagsaga , samt två eller fler av kapitlens lärdaste vilka utvaldes av rikets råd.
Scandia - Tidskrift för historisk forskning 10, s. Fokus för propositionen är dalkarlarna, den dåliga räntan statens skatteinkomster , ridderskapets försvagande och församlings stora förmögenhet av gods, tullproblem , Kopparbergslagen och Silverbergslagen , borgarnas försvagande på bas av landsköp , samt att svenskarna existerar lätta på tygeln och lätt låter sig förföras av främmande herrar som önskar producera tvedräkt.
Däremot fanns företrädare från de tyska städerna. Kallelsen till Dalarna hade dock ett annorlunda lydelse. Artikel Diskussion. Adeln hade väpnat följe och kungen sin härmakt som mörk kallar gamla hauptmän och fattigkarlar. Syftet tillsammans med propositionen är främst statsrättslig och inte teologisk : Gustav Vasa ville ingå ett samhällskontrakt med folket, om ett statsbygge med tydligare och skarpare gränser mellan kung och människor samt mellan folk och folk ståndssamhälle.
Prästerskapet ska ha invänt att de var avhängiga påven och att de därför inte fick beblanda sig med andliga frågor utan påvens samtycke, varvid Gustaf Vasa ställde som ultimatum att han i så fall vägrade artikel kung och började gråta offentligt. Referenser [ redigera redigera wikitext ].