Vad är hemagglutinin
Den höga lufttemperaturen mjukar upp slemhinnorna, och upphöjd fuktighet gör att virus kapslas in inom vätska, något som minskar risken för luftburen smitta. Folkhälsomyndigheten rapporterade endast 29 laboratorieverifierade influensafall i Sverige mot det vanliga antalet, vilket kan variera mellan 8 och 14 Det historiskt låga antalet bedöms bero vid informationskampanjer och åtgärder mot covid , liksom förändrat människors beteenden med minskad smittspridning likt följd [ 23 ].
Varje art utgör den enda arten i sitt släkte. dem fyra influensasläktena utgör fyra av de sju släktena inom virusfamiljen Orthomyxoviridae : [ 25 ]. Det tar sedan ett halvt tid att odla fram tillräckligt stora mängder från det nya vaccinet.
Influensa A vs B: Vad är skillnaden, och är en bättre?
Detta gör att de kan överföras ifrån en art till en annan. Influensavirus existerar som regel artspecifika , men viruset är kapabel förändras genom mutation eller genom att sammanföra sig med andra subtyper av influensavirus. beneath en normal säsongsinfluensa insjuknar en stor sektion av världens befolkning , av vilka ovan avlider. Nyare forskning visar att både luftfuktighet och temperatur också påverkar virusspridningen.
Influensa A vs B: Vad är skillnaden, och är en bättre?
Det finns fyra arter från influensavirus. Influensa är en sjukdom som bör betecknas som en zoonos , det önskar säga en sjukdom som smittar mellan människa och annat djurslag. Hur viktig de tre olika delarna är i förhållande till varandra vid spridningen av smittan är oklart. Influensa C förekommer också främst hos människor samt ger vanligen inga symptom eller milda förkylningslika symptom. Personer som blivit smittade av influensaviruset är som mest smittsamma mellan den andra och tredje dagen efter smittotillfället.
Under vinterhalvåret — uteblev säsongsinfluensan över stora delar från norra halvklotet, liksom för övrigt även dem andra två säsongsjukdomarna RS-virusinfektionen och vinterkräksjuka. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor samt andra djur, främst fåglar , svin samt hästar. I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten att vissa riskgrupper som anses löpa en större fara att drabbas särskilt allvarligt av en influensasjukdom vaccinerar sig årligen mot influensa.
En vanlig förklaring till att influensan ofta bryter ut på vintern skulle kunna vara att människan då i större utsträckning vistas tillsammans inuti. Rekommendationer om vilka som bör ta vaccinet varierar mellan olika länder. Influensa A delas in i flera undertyper och klassificeras efter variationen av två olika ytproteiner antigener vilket finns på ytan av viruset. Influensa sprids huvudsakligen på tre olika sätt: [ 9 ] [ 10 ] genom direkt spridning då en infekterad person nyser och den personens slem kommer direkt in i ett annan persons ögon, näsa eller mun ; genom luften då någon andas in aerosol som kommer ut då en smittad individ hostar, nyser eller spottar ; samt genom att man tar med sin hand antingen på ögonen, näsan eller munnen efter för att ha vidrört en yta som blivit kontaminerad eller direkt från en smittad person genom exempelvis ett handslag.
Tiden från smittotillfället tillsammans med influensavirus till tidpunkten då influensan ger symptom, det vill säga inkubationstiden , är 1—4 dagar men oftast 1—2 dagar. Influensa existerar en infektionssjukdom orsakad av influensavirus , enstaka grupp virus i familjen ortomyxovirus. Spridningen från influensaviruset den period då en person förmå smitta en annan person börjar dagen innan symptomen uppkommer och virus sprids sedan mellan fem och sju dagar, även om vissa personer kan sprida viruset under längre perioder.
I kylan stelnar också slemhinnan i näshålan, och näsans flimmerhår som ska hålla inkräktare borta rör sig trögare än vid varmare temperaturer. Idealiskt väder för influensavirusen är 5 plusgrader och låg luftfuktighet. Influensa orsakar årligen återkommande epidemier , av vilka vissa får stor spridning globalt och utvecklas till pandemier. Kyla och torr luft gör att den som är infekterad alstrar nya virus beneath längre tid.
Beslutet baseras på information såsom insamlas från nationella smittskyddsorgan och som bearbetats inom regionala WHO-laboratorier för olika världsdelar. detta rör sig alltså om en kvalificerad gissning om vilka stammar som kan utbreda sig fram till nästa influensasäsong på norra halvklotet. Virusen namnges efter hur de olika typerna av dessa protein kombineras. Det vill yttra H1N1 består av den första upptäckta typen av proteinet hemagglutinin, och den första kända typen av proteinet neuraminidas.
I USA insjuknar årligen mellan 3 och 11 procent, vartill tillkommer cirka 10 procent av befolkningen vilket smittas utan att få några sjukdomssymptom. Detta borgar för minst olika virustyper. Dessa existerar hemagglutinin H och neuraminidas N , likt vardera finns i 16 respektive 9 varianter. Influensa B infekterar främst människor och förmå ge lokal eller regional spridning. I mitten av februari varje år fattas ett beslut inom Världshälsoorganisationen WHO om vilka virusstammar nästa säsongs vaccin ska ge skydd för.
detta sker i regel vid spridning av nya influensastammar som människor saknar antikroppar mot. Proteinerna påverkar virusets förmåga att tränga in inom celler, samt för frigörandet av nya viruspartiklar. Influensa D har inte visats orsaka sjukdom hos människor. Influensa A står för dem flesta infektioner och står för epidemier samt pandemier av influensa. Namnet på sjukdomen existerar baserat på medeltidslatinets influentia , "att flöda in i".
Hög luftfuktighet och sommarvärme motverkar däremot virusspridning. Influensaepidemier slår ofta till beneath vinterhalvåret och varar upp till 16 veckor.